 OLIVER'S INN, VASA & FAGERÖ, NÄRPES 5-6.09.2008 [Muzzy Trr Johnz] 
Dag 1
Hurra, äntligen fredag och dags att ta sitt pick o pack (öl och ett par rena kalsonger) och dra upp till Vasa och Närpes för 2 vilda spelningar bland med berusade plattlänningar. På fredagen var det Vasa och Oliver’s Inn som gällde och på lördagen Fagerö Folkpark i Närpes. Som vanligt började vår trip med att hyrbilen skall hämtas och alla våra grejer skall lastas. Denna gång fick vi en röd Toyota (läs: ttåyyåttta) som var ganska ful och saknade helt hästkrafter, hurra för omkörningar!!! Resan upp gick relativt bra och vi var framme ca 2 timmar senare än vad vi hade räknat med. Att räkna ut hur länge resor tar är inte vår starka sida. Väl framme i Oliver’s Inn slängde vi upp våra grejer på scenen och soundcheckade och fortsatte därefter till vårt hotell. Precis som förra gången vi var i Vasa fick vi 2 rum där det i ena rummet fanns en extra säng. Den extra sängen var precis som förra gången en liten fåtölj som man kunde vika ut till något som liknar en säng. Wille sov i den. Efter allt vakio öldrickande och mejkande traskade vi förföljda av glåpord såsom “vitun homot” och liknande till keikkapaikkan, som verkade vara rätt så fullpackad. Spelningen gick bra och vi hade jävla roligt som vi alltid har då vi spelar i Ollies. Dag 2 Följande dag fick vi ta det ganska lungt eftersom vi först 17 tiden skulle infinna oss i Fagerö. Vi köpte karkki och Noisemakers (små "bomber" som man skall slänga i marken så att de "exploderar") och hade allmänt kul. Efter varsin Big Burger på Amarillo så körde vi till Närpes. Tack vare Willes GPS så hittade vi snabbt till Fagerö där det bara var att rigga upp våra instrument och göra soundcheck. Efter soundchecken körde vi in till Närpes centrum för att checka in på vårt hotell. Vi lottade rum igen och jag sov med Wille; Masa och Fredde sov i ett rum och Gusse fick det ensamma rummet. Efter att ha handlat diverse nödvändiga saker i den lokala R-kiosken tog vi taxi till Fagerö för att förbereda oss för spelningen. Som backstage hade vi ett loft i en stuga, där satt vi sen och förbättrade världen och skrattade åt Gusses roliga makeovers som han brukar syssla med (Pringles lock i munnen etc.) Då klockan började närma sig spelning så bytte vi om och trippade upp på scen. Folk verkade ha bra fiilis (förutom ett gäng grabbar som började slåss) och stämmningen var på topp. Efter spelningen plockade vi ner våra instrument och tvättade av oss värsta sminket och sökte oss tillbaka till hotellet. Det var ganska trötta pojkar som återvände och ganska snabbt hade alla slocknat. Söndagen bestod som vanligt av det alltid så trevliga roudandet och den alltid så trevliga hemfärden. Tack Pampas för en rolig helg, we’ll be back!!!! Muzzy Trr Johnz Tillbaka upp APOLLO LIVE CLUB, HELSINGFORS 16-17.05.2008 [Freddie Trr Michaels] 
Allright, en liten story om vår lilla tripp till Helsingfors, där vi spelade både fredag och lördag på Apollo Live Club. Historien börjar med att Marty och jag hoppar in i minibussen och kör mot Pargasien för att rouda vårt stuff och ta med dom andra i bandet, om vi kommer ihåg. Som tur var så kom vi ihåg alla medlemmarna i bandet... t o m Gus som vi plockade upp till sist. Sen bar det av mot huvudstaden brrrrrrrruuuum (ungefär sådant ljud hade bilen denna gång). Bilresan gick i stort sett ut på att tala skit, fittas med varandra så mycket som möjligt, skratta åt någo jävligt dumt och kanske dricka en öl samt höra på bra musik e x v David Hasselhoffs First Night Together (suverän biisi...NOT )
När vi kom till Hesa plockade vi upp mannen som hade bokat oss till Apollo, Käppen... jepp han heter faktiskt så, tror ni int va....helt på riktigt alltså...ballarna i pant. Nå i alla fall så visade Käppen hur vi skulle köra för at hitta rätt. Vi körde ner i nån grotta och svängde sen vänster, tryckte på knappen och sen svängde vi höger o sen var vi framme, hurraaa ropade vi! Hoppade ut ur bilen och började rouda stuff upp till scenen, med hiss denna gång tack gode gud. O det var ju inte vilken scen som helst utan en jäääävlit stor en, i två olika våningar med trappor, stooor bildscreen, lampor utav helvete och av alla de slag, rökmaskiner o allt möjligt annat kiva. Sedan blåste vi upp alla våra instrument (jepp alla våra instrument är uppblåsbara) och Muz modellera åt sig ett trumset och sedan var det soundcheck, som gick ganska smärtfritt. Efter att detta var klart så var det dags att få i sig lite mat o öl och sedan var det ren dags att börja första gigget för kvällen, eftersom vi på fredagen egentligen hade 2 keikkor på samma scen. Först lite tidigare på kvällen på en privat tillställning och sedan det ”riktiga” gigget efter det. Första keikkan gick bra, den var ju förståss lite lugnare men helt ok. Efter detta var det bara att sätta sig backstage o dricka en biira och göra sig klar för nästa gigg. Och så var det dags igen, introbiisin körde igång och vi äntrade scenen. 1 2 3 4 och så smällde första biisin igång. Vad kan jag annat säga än att andra keikkan denna kväll ROCKADE fett!!! Över 1000 människor i publiken som hoppade, skrek, dansade osv...Hell Yeah! Efter gigget kan man ju lugnt säga att vi var ganska slut allihopa, vilket ni säkert kan förstå. Så när paikkan började stänga var det dags att söka sig till hotellet föra att vila upp sig till nästa dag och nästa keikka. Följande ”morgon” drog Will, Marty och jag ut på stan (rytmsektionen dvs Gus o Muz skulle komma lite senare) vi gick lite i affärer, köpte allt möjligt nödvändigt, åt lite mat och svävade så där snyggt omkring på hesas gator. Sen ringde vi till rytmsektionen för att vi sku träffas nånstans. Det visade ju sig att dom innovativt nog hade gått till samma paikka där vi åt igår för att få i sig en bit mat, detta besvärade ju oss andra lite eftersom vi ALLA redan visste att vi skulle äta där senare ikväll oxå... men förståss är det ju lite skralt med restaurangutbudet i Helsingfors...eller hur var det nu igen??!!! (en applåd åt rytmsektionen för denna bravad) Kvällen närmade sig och vi for till hotellet en stund, för att vila lite inför dagens drabbning. Sedan var det dags att fara och få i lite mat i sällskap med Käppen... och jo till samma ställe som rytmsektionen redan varit ett antal gånger och äta. Nåja efter lite mat o nån öl så var det igen dags att söka sig till backstage för att måla sig fin och klä sig i glittriga kläder, dricka nån öl osv. Sen small det igång igen 1 2 3 4 HEEELLOOOO HELSINKI!!!! Lördagens keikka var lika bra om inte ännu bättre än fredagens. Huset fullsatt igen med en sånt jäävla ös som jag inte kan beskriva med ord...ni som var där vet vad jag talar om, HELL YEAH once again!!!! Efter allt ståhej (vilket jävla fint ord föresten) blev det några öl och lite vin o sånt, sen var det bara att ta luften ur instrumenten, knåda ihop trummorna o dra iväg mot hotellet, Käppen körde. Söndags morgon kan man sammanfatta ungefär så här: Steg upp, packade alla sina saker, gick till bilen svor ikapp över att det var punktering på vänster bakhjul. Körde 12 000km innan vi hittade en bensis där vi fick luft till däcket. Blåste about 60 000 bar i däcket för att vi sku hinna köra så långt som möjligt innan allt läckt ut igen. I bilen hände det vanliga, skratta så att man lipa, fittades med varandra så mycket som möjligt + att Gus startade sin karriär som marknadsföringschef för Toyota, eller Toyotta som han själv uttryckte det. Det var i stort veckoslutets happenings... kan inget annat säga än det var så PERKELES KOVA KEIKKOR, vi ses snart igen Helsingfors. Tack ännu till alla som dök upp! Cheers, Freddie Trr Michaels Tillbaka upp ROYALE NIGHTCLUB, LAHTIS 11-12.04.2008 [Muzzy Trr Johnz]
Seena seijer!!Man hann just hämta andan efter ett tungt Vasa veckoslut förrän vår bokare ringde och erbjöd två keikkor i Lahtis i Royale Nightclub. Fint som fan tyckte vi och tackade ja. För att Gus och Freddie inte varje fredag skall behöva sluta jobbet vid halva dagen så bestämde vi att jag, Will och Marty far och knycker hyrbilen och packar den + släpet. Denna gången såg bilen faktiskt helt normal ut så inget perklande utöver det normala behövdes. Vi börjar vid dethär laget ha en hel den grejer som skall med då vi far på keikka så man kan inte bara slänga in grejerna i släpet och locket på, det krävs lite tankearbete och planerande för att allt skall rymmas. Oftast skiter det sig just på grund av detta. Hur var det vi packade nu igen? Vilka grejer sku först? Varför väger Muzzys lilla kappsäck ingenting? Vad är meningen med livet? Vad heter du? Vad va dedär keikka nu igen? Va?? Nåja liiite snabbare har vi ju blivit iallafall. Då vi packat färdigt väntade vi på att Gus sku komma och sen bar det iväg till Åbo för att plocka opp Freddie. Will hade turen att få va kusk på vägen dit. Vi andra drack öl. Musiken dunkade och humorn höll samma höga standard som den brukar, i baksätet lekte vi bl.a. “Gissa vem jag tänker på?” och andra kända lekar och vips (efter ca 3 timmar) var vi framme. Det är alltid lika spännande med keikkor på nya ställen, och speciellt vilka vägar man hamnar rouda alla grejer. Oftast är vägen till scenen 5 km lång och består endast av smala trappor och olika fällor ha satts ut för att göra det ännu krångligare. Denna gång hamna vi gå igenom nån biograf – entré liknande grej å tränga oss fram bland folk som strömmar ut från nån bio de nyss sett. “Amtääks, amtääks, me emmemme olette täältä päin, me vaan roudatte” hamnar vi sen säga. Nåja då vi nu sen äntligen tömt bilen och släpet och fått allt släpat till scenen så börjar det roliga att få lägga upp alla instrument och koppla alla sladdar o konstatera att allt e sönder o ingenting funkkar. Så även denna gång. Men somvanligt så fixar sig allt ändå tillslut, mest tack vare Freddie som e den enda som påriktigt kanske förstår sig på hur allt hänger ihop. Soundchecket gick underligt bra och sen var det bara att leta rätt på hotellet och vänta på att det skall bli dags att sätta igång. Denna gång bodde jag och Freddie tillsammans och Will och Marty hade ett rum och Gus fick bo ensam. Då vi hänger på hotell och väntar på att keikkan skall börja brukar vi ha ett “partyroom” dit vi alla far och lyssnar på musik och dricker öl. Marty och Will fick ha äran att vara värdar denna gång. Typ 1½ timme före keikkan for vi backstage där vi fick mat och drickbart. Vår backstage som keikkapaikkan erbjuder brukar oftast vara mindre lyckade, typ en städskrubb eller liknande men denna gång var backstagen faktiskt snygg med öl och vin o annat “lyx” så man blev positivt överraskad! Sen var det bara att smeta sminket i fejset och ropa “Jååkäärit” och entra scenen och ge järnet. Vi hade blivit varnade att fredagskvällarna på Royale Nightclub inte brukar vara så fullspäckade och så var även denna fredag. Men vi gav allt åt den glesa publiken och hade roligt ändå. Pargasbändet Heartbreak Stereo råkade ha keikka i Lahtis samma dag så efter deras spelning kom Antte och Robin och kollade på oss. Fast int så hemskt länge efter att grabbarna beslöt att smaka på en flaska med rött färgämne (dom trodde de va alkohol!!) som fanns på andra sidan bardisken. “Ikuinen porttikielto” va portsarens sista ord då pojkarna flög ut genom entrén! Där stod dom sedan ensamma i Lahtis utan husrum och deras kyyti hade redan farit. Men snälla som vi Trr:are är så erbjöd vi husrum åt pojkarna som beslöt att hänga med oss hela helgen! Följande dag gick mest i slappandets tecken. Vi gick på stan, Will köpte en gitarr och allt var somvanligt. Nån Moscow mule slank ner i strupen och juttuna våra bara blev bättre och bättre. På eftermiddagen for vi till hotellet o kollade på ishockeyfinalen och åt chips och drack öl. Sen spelade vi också lite Texas hold ‘em. Texas hold ‘em är ett dåligt spel som inte har något med tankeverksamhet att göra, därför föll jag ut först. Freddie det fanskapet tog hem hela potten. Död åt Nagu! Efter att ha pratat skit och tagit roliga foton på oss själva började kvällens keikka närma sig. Vi for hela gänget till vår backstage igen för att äta lite och göra oss klara för spelningen. Antte och Robin hann int så hemskt länge beundra vårt utrymme förrän portsaren från gårdagen klev in. Han växlade några ord med Will och sen var det bara för Antte och Robin att ta sina rockar och snällt traska ut. En fin kväll för pojkarna igen :D Nå det var bara för oss att fortsätta som vanligt att förbereda oss. Smink. Skitprat.Öl.Vin.Jååkääärit. Keikka. Kvällens gig visade sig vara 100 gånger roligare än gårdagens, mest tack vare publiken som nu faktiskt fanns på plats och hade roligt. Ett gäng vietnameser/kineser/thailändare/idontknow stod längst fram och verkade ha hur roligt somhelst, tror att dom aldrig sett pojkar med så vackra kläder som vi hade. Efter keikkan bjöd dom på tequila och frågade : Are you gay? No svarade jag. Are you gay? No. Are you gay? No. Are you gay? No. Bye bye. Slut som fan släpade man sig sedan till backstage och böt kläder och tvättade av sig det värsta av sminket. Sen var det bara att släpa sig raka vägen (?) till hotellet för att prata skit en stund och sen sova. Söndag är en munter dag. Då får man stiga upp och plocka ner alla grejer och packa bilen och köra hem, tömma bilen och sånt. Hurra. Tack gode gud för Lahtis tack. Amen. //Muzzy Trr Johnz Tillbaka upp OLIVER'S INN, VASA 27-28.03.2008 [Will Trr Erix]  Jepp jep... dags att börja gräva i hjärnan och försöka minnas allt som hände i Vasa för ett par veckor sen. Egentligen så gick allting relativt lungt till. Vi har väl lärt oss av våra misstag. Väl... Det började i alla fall som det brukar, vi fick den fulaste bilen de hade att erbjuda på biluthyrningen. Vi har nästan alltid turen på vår sida, oberoende vad det är fråga om. Detta exemplar var närmare tre meter högt och såg för jävlig ut. Bara att dra pipon över ögona å tuta å köra. Vi plockade upp Freddie i Åbo, han fick kvarsittning på jobbet, eller något liknande, så han kunde inte vara med och rouda i Pargas. Marty tryckte gasen i bottnen och gav Trabanten vad den tålde. I Malax-trakten fick dock polisen syn på oss. Marty körde 35 över den tillåtna hastighetsgränsen och det är tydligen inte tillåtet. Live and learn. Med böterna i fickan körde vi snällt resten av vägen till Vasa.Det blev pikapika soundcheck dels för att det var gäng på Ollies, dels för att vi ville till hotellet och slappa och dricka några öl. Jag delade rum med Muzzy och Gus. Freddie och Marty hade ett annat. Vi har i flera år redan genom lottdragning bestämt vem som delar rum med vem. Denna jävligt spännande tillställning äger alltid rum i bilen på väg till keikkan. Normalt brukar vi ha tre rum, men av någon anledning hade vi nu bara två, och Muzzy fick sova i en mystisk fåtölj som blev en extrasäng. Det blev snabbt dags för att vandra iväg till Ollies och spela. Allting gick jävligt bra och publiken verkade ha roligt. Freddie var lite sjuk, så han drack ganska mycket medicin. Jaloviina. Normalt när jag brukar titta till vänster på keikkor så brukar Freddie stå där, med full fiilis förstås, men ändå mycket fokuserad. Nu såg han ut som en glad muppet. Medicinen var stark, men den fungerade. Till bieffekterna hör muppetism. Jävligt bra att Freddie för en gångs skull var fullast, jag brukar få en ganska stor kakbit kaki då jag lyckats med det konststycket. Jag glömde naturligtvis bort att ge lite skit tillbaka åt Freddie. Efter keikkan skulle vi ha efterfest på hotellet, men en arg herreman vid hotelldörren var av annan åsikt. Ordningsvakt hette han. Det blev ingen efterfest. Lördagen gick i slappandets tecken. Marty var ännu ganska trött, så han blev kvar och sova medan vi andra gick till Fondis och åt. Gott som fan, och ölen var lika god som dagen förut. Lite senare gick vi för att kolla läget på Ollies. Vi stannade dock bara för en öl, vanderade tillbaka till hotellet och gick i bastun istället. Det var den minsta hotellbastun någonsin! Löragen gick igen snabbt. Vet inte riktigt vart tiden försvann. Har bara ett minne av att ha hört Ramones "Don't Come Close" 180 gånger och sen var det kväll igen... Anyway... Keikkan på kvällen var igen rolig. Gårdagen hördes dock i min röst och alla falsetter kanske inte lät som de borde, men det är ju fiilisen som räknas, och fiilis hade vi. Efter keikkan sålde Muzzy igen tygmärken och pins som gick ganska bra åt. Förutom själva keikkan så är minglandet efter keikkan min favoritdel av kvällen. Roligt att träffa nya människor, prata skit och dricka öl! Den arga mannen stod igen vid hotelldörren och hade samma åsikter som på fredagen. Efterfesten inhiberad. På McDonald's fick jag en McFiende. Han tyckte inte alls om mej, men jag var inte precis imponerad av honom heller. Fjant. Söndagsmorgonen kom krypande som en gammal hora med amputerade ben. Inte så kiva med andra ord. Muzzy körde den fula bilen hela vägen hem trots att vi skulle byta. Stannade igen vid ABC för att köpa det nödvändigaste. Dumle-tikkare, piimä, Mountain Dew och Ed. Ur högtalarna i bilen kom det non-stop Radio Pleppo, vi skrattade så vi grät. Gunvor och gänget blev favoriten för denna vecka. Jag vet att det skulle finnas hur mycket som helst att berätta men jag har ett uruselt minne. Och när jag väl har börjat berätta någonting så brukar jag inte komma ihåg poängen, så det får räcka nu. Tack alla Pampas-firare, ni gjorde det igen så att vi hade otroligt rrrroligt!!! Tillbaka upp  LOGEN, NÄRPES 15.03.2008 [Marty Trr Isaacs]  Trromater e gott!Detta var den första spelningen som bokades av vår nya agentur, SSG från Vasa, så Logen i Närpes var säkert en ganska naturlig plats att börja med. Det var förresten vår första keikka i Närpes. Vi startade mot Närpes på lördagen den 15.3.2008 nångång 15-tiden från vår treenikämppä i Pargas. Såklart tog det en evighet för oss att komma iväg, som det nästan alltid gör. Det ska köpas några biira, underhållning i form av diverse kortspel som är lämpade för typ 3-åringar, karkki, kolmioleipä, tobak osv. Dessutom måste vi köra via Åbo, därifrån vi redan hade fixat hyrbilen, och hämta våra högtalare, som vi i slutändan ändå inte skulle ha behövt släpa med. Denna gång hade vi en sjätte filur med, Nico Roudre Hilldix, som ibland fungerar som kusk, roudare och allt-i-allo dude. En bra karl att ha i bagaget. Förutom några pisspauser, så stannade vi inte desto mera på uppresan. Man kan summera resan upp med några ord: DIY Pictionary, skitiga stolpar, rumfördelningsriten och "leveä kuljetus". Väl framme så gjorde vi förstås en felsväng i Närpes centrum, vilket i sig var en märkbar prestation. Vi hade ju faktiskt en navigator med. "Heeeej, det är ju där på andra sidan gatan!" Väl på Logens parkering började vi genast rouda in vårt stuff, som vi fick pussla och modelera med för att få dem att rymmas på scen. Där svettades och svor vi allt medan matgästerna satt bakåtlutade och iaktog oss. Efter soundchecken gick vi till våra rum, som låg i samma byggnad, alltid bra! Efter att alla hade hittat rätt och efter lite TV underhållning gick vi och äta. Det var tomater och någå annat gott. Därefter tog vi det lugnt i hotellrummen, drack ett par öl, fixade i skick kvällens biisilista och lyssna på musik. Sådär 23-tiden var det dags att börja spela. Make-upen strittade på, neon och latex kom fram. 1+1=2. Sådär, nu ska vi "Kick some ass!" Första setet smällde igång och gick som det brukar. Det var maskerad på Logen, så vi fick se allt från Jack Sparrow till Ronny & Ragge. En av våra uppgifter under första setet var att utse de tre coolaste maskerad-deltagarna. Jack vann. Personligen sket sig första setet i sista biisin när jag råkade skära mig i högra pekfingret på H-strängen och blödde ner mig skeban och mig själv. There´s a first time for everything. Klant! Så, nu var det paus (och plåster-festival för min del). Efter att ha pusta ut en stund återvände vi till scen för att dra igång igen. Orkar inte desto mera reflektera över vilka biisin vi spela när. Då sku ingen orka läsa. Andra setet funkar alltid bra när publiken fått i sig några försriskningar till. Vi körde vår show till slut och var igen för lata att faktiskt stega bort från scen före vår encore. Om det inte finns nånstans nära scen att fara och vänta på "We want more!" -skrik så kan man ju vänta på scen. "Tack! Fuuuuuuck! Yeeeeeeeeaaah! Nääärpeees! Kuuunnnnoooon!!!". Huh, d va d. Sen lite piuha-plockande och sen varva ner med några brewsky. Nästa morgon steg vi upp vid 11-tiden?förutom han som satt klockan och ringa en timme för tidigt. En kall/varm dusch och till scen och rouda ner grejerna. Framför scen fanns där ett buffet lunchbord, som vi ju förstås anföll på efter att vi släpat grejorna till vagnen/bilen. Mmm, det var tomater och så fanns det annat gott också. Vi kom iväg runt 13-tiden. Trötta som vanligt och väntade på att de låååånga sydösterbottniska rakorna skulle ta slut. Mini-Ollon var också på besök i bilen. Vi gjorde ett stopp i Björneborg och det köptes burgare, karkki, piimä, tobak, vichy osv. Sådär 17-tiden var vi i Pargas igen. Gäsp. Rouda allt tavara in i kämppän och sen hemåt. Summa sumarum, så var det en bra keikka och vi var alla nöjda. Tack till alla på Logen (publik och staff!), Nico Roudre Hilldix (always a pleasure!) och hela Närpes, vi kommer igen hösten 2008! - M.T.I. Tillbaka upp |